Visste ni att katter är i dagsläge det populäraste husdjuret i våra hem?
Det finns 1,2 miljoner katter i Sverige. HELA 1,2 miljoner!! Helt otroligt och helt fantastiskt. Jag visste nog inte att det var såååå många, eller så hade jag kanske glömt det, för nu är jag chockad.
Det är ju hur viktigt som helst att katter ska få högre status. Hur kommer det sig att det finns så mycket folk som har katter och ändå så har katter inte något vidare bra status? Om man äger ett djur så måste man väl ändå ha ett intresse för det djuret? Eller är jag naiv? Ja, det är jag kanske. För om man tittar på sommarkatter. På folk som skaffar sommarkatter. De har inget vidare intresse i den stackaren som har haft oturen att hamna hos en sådan hjärtlös familj. Ush och FY på er som har/har haft en sommarkatt. Tänk om ni blev lämnade ensamma i skogen efter en trevlig semester. Tänk er att ni bara får sitta där, ensamma och övergivna i max ett dygn. Jag kan garantera er att det dygnet skulle bli det längsta dygnet i ert liv!!! Så har sommarkatter det, fast det är ingen som kommer och hämtar dem några timmar senare. Nej då, de blir aldrig hämtade. De får klara sig bäst fan de vill eftersom de hamnat hos fel familj från första början. Det var avgörande för deras öde.
Tänk er vilket liv… Först komma till en familj som låtsas tycka om en. Sedan bli lämnad ensam i den stora och farliga världen. Har man turen så klarar man sig. Alla gör inte det. Man kanske hamnar på ett katthem. Där väntar man på att det kanske en dag kommer in en snäll människa som faller för en. Många tycker säkert att man är svår, att man inte är så ”gullig” som man kanske hade väntat sig. Det är svårt att vara gullig och öppen och kärleksfull om man blivit sviken och övergiven. Kanske flera gånger om. Det kan vara svårt att känna tillit igen.
Vi människor skulle få psykologhjälp i all evighet för att vi har gått igenom något svårt. Men katter har inte den möjligheten. De måste klara allt på egen tass. Det är egentligen helt fantastiskt att katter kan känna tillit och kärlek igen efter allt de varit med om.
Ojdå vilket långt inlägg detta blev. 🙂 Jag skulle nog kunna skriva lite till, men jag stannar här. Ni får fundera vidare själv och dela gärna med er av era tankar och funderingar. Ingen kan göra allt men alla kan göra något, eller hur? Tillsammans kan vi få till en förändring. Jag tror på det, tro ni på det?
När det gäller hundar så ligger de på plats nr 2 lååååååångt efter våra kära missar med 729 tusen och på plats nr 3 hittar vi ingen annan än.. 283 tusen hästar.
Tack Natalie! 😉
Tänk om alla tänkte sig för. Då skulle vi slippa mycket bekymmer med bl.a sommarkatter.
Hoppas du har det bra i solen! 🙂
Jättebra skrivet, jag tycker du hade med många bra tankar som fler människor borde tänka på innan de skaffar ”sommarkatter”. Usch och blä på sådana människor.
Ragdoll är ganska lik birmorna då. 🙂 Jag känner igen det du säger i Blossom. Hon är liksom ”bättre” än de andra två. Det känns som att hon tror det. 🙂 Men å andra sidan, hon är en prinsessa. 🙂
De perserna jag har, alltså chinchilla perser är lite vildare än vanliga perser. De är hur underbara som helst.
De är lekfulla men inte för mycket, så det blir störande. Väldigt sällskapliga. Allting är mycket roligare för dem om vi är med känns det som. Små matvrak är de båda två. Jag kan knappt gå in i köket så står båda två där. 🙂 Fast detta är min förtjänst. Glada prickar är de oxå. Väldigt, väldigt snälla katter. Lätta att sköta, lydiga. En liten nackdel: jag vet inte om det har med rasen att göra eller om det bara är våra. De är lite fega, lite skraja för nytt. Men det går snabbt över i nyfikenhet. Så det är inte så farligt. Man skrattar åt de lite och så skäms de lite och så är det över. Trivs att vara inne. Har inget större behov av att gå ut. Får de bara lite frisk luft på balkongen så går de tillbaka till sin goa, varma plats igen. Riktigt skönt faktiskt. Väldigt hemkära katter.
Ja, va mer.. Det blev nog ganska långt svar redan.. 🙂
De har inget behov av höjder, nöjer sig med soffan, sängen osv.
De är inte kloka på det sättet som dina eller våran Blossom. De tar inte livet på så stort allvar, om man säger så. 🙂 Go mat, lite bus, massa kärlek , lite frisk luft och en skön säng. Då är de ganska så nöjda! Inga kräsna katter.
Jag skriver mer om jag kommer på ngt mer, nu är jag nog färdig känns det som. 🙂
Kram & Gonatt 😉
Hej! Vad Dina kommentarer alltid värmer=)
Klok är Han, det var Hokus också. Likaså birmorna som bor hos mina föräldrar (visserligen är Sorry, minstingen mer som en hund emellanåt, går fot och så, men oftast så), en eftertänksam katt, de får sina ”busryck” emellanåt såklart, de pratar mycket och verkar mer eller mindre förstå vad man säger.
Kanske att jag tycker att Cosse har blivit mer ”förstående” sen Hokus gick bort, men nu har Han ju bara mig att fokusera på..
Ragdoll vet jag hur de ”är” rasmässigt, men hur är perserna. Sen jag sett och läst om Dina är jag mer och mer sugen på rasen, är nog som sagt en birmatjej, men även perserna verkar vara mycket mysiga krabater=)
Kram