Fråga:
Hej,
Jag och min syster vill jättegärna skaffa katt. Men det ända problemet är att mamma inte vill ha någon. Min låtsaspappa har själv växt upp med katter och kan tänka sig att skaffa en, men eftersom mamma säger nej så säger han också det. Har du något tips på hur man kan få mamma att ändra sig?
Vi vill verkligen skaffa katt!! 🙂
Mvh,
Sandra
Svar:
Hej Sandra!
Din fråga är både väldigt svår och väldigt enkel på en och samma gång.
Jag tycker verkligen inte att man ska övertala någon till att skaffa katt och inte andra djur heller för den delen. Det känner man i så fall själv, precis som du gör. Gör man inte det så ska man inte skaffa katt.
Jag förstår din längtan fullt ut, men jag måste tyvärr göra dig besviken. Vill man inte ha katt så ska man inte behöva ha det. Att ha katt innebär ett STORT ansvar i många, många år framöver. Det är ett LIV man tar hand om och det är inte bara gulligt hela tiden. Att ha katt kostar oxå pengar. Den behöver mat, leksaker, veterinärvård och mycket, mycket annat!
Som barn brukar man inte tänka på sånt. Det är föräldrarna som står för den huvudvärken.
Vet ni varför eran mamma inte vill ha katt? Är det av ekonomiska skäl eller är det att hon inte gillar katter eller att hon inte vill ha ett sånt stort ansvar på sina axlar? Alla argument är tillräckligt starka för att respektera hennes val.
Jag tycker att det bästa för både människor och djur är om alla är med på att skaffa det djuret. I ditt fall är din mamma emot och jag tycker (hur tråkigt det än låter) att ni får helt enkelt gilla läget just nu. Vänta på att ni flyttar hemifrån och se om ni kan skaffa en katt då?
Men tänk på att en katt kan leva upp till 20 år. Är man borta mycket så kanske den behöver en kompis. Har du möjlighet att ta hand om de i alla år? De kommer att behöva dig!
Har du/ni funderat på varför ni vill skaffa katt? Det räcker inte med att man VILL.
Jag är ledsen att behöva göra er besvikna men jag tycker inte att det är rätt att tvinga på någon ett djur. Det är inte rätt mot den personen och det är absolut inte rätt mot djuret. Ett djur är så beroende av dem som ska ta hand om den.
Vad tycker mina läsare om det? Ska man respektera mammans vilja eller ska tjejerna försöka övertala henne?
hej vi vill ha katt och våra mammor säger ja men papporna säger nej .
hur ska vii få dom att säga ja
Hej Agnes
Tycker inte så mycket mer behöver tilläggas till Ditt svar, vill man inte ska man inte behöva. Föräldrar brukar trots allt har ett rimligt skäl till varför det blir just ja eller nej. Får man vet bakgrunden till Sandras mammas nej så vore det lättare att sätta sig in, men Ditt svar är klockrent!
Dock försår jag Sandras otroliga längtan efter en liten grabb eller flicka att pyssla om och överrösa med kärlek.. =)
Kram H
Hej!
Ja det där är ett dilemma. Som vuxen kan man tycka att det är för barnen att respektera mammans beslut. Men jag har själv varit i den sitsen att jag tjatat tills jag fått min vilja igenom för att skaffa husdjur (kanin bland annat). =)
Jag är uppvuxen med djur så jag hade ett visst hum om vilket ansvar det skulle innebära att ha djur själv och att tömma kattlådan, köpa mat osv går på rutin för mig när jag och Doris flyttade hemifrån.
Frågan är väl kanske hur gammal man är och att man ska vara mogen nog att begripa ansvaret när man ska skaffa ett djur. Veterinärvård är inget man brukar tänka på när man ser de söta kattungarna ”de blir väl aldrig sjuka” så att lägga undan en ”buffert” för sådana saker är en god idé, åtminstone för mig.
Jag hade aldrig klarat att flytta hemifrån utan kissekatt, Doris är min lilla tjej och hennes sällskap vill/måste jag ha! 🙂
Jag förstår tjejernas längtan efter katt och jag själv skulle aldrig klara mig utan, men har deras mamma invändningar så är det nog hennes talan som får råda. Ett husdjur bör vara välkomnat av alla i flocken.
Stora kramar – Sofie