Lilla familjen myser på gräset
Tänk att tiden kan med att bara rusa fram på det sättet. 🙂
Jag har gått och tänkt på att jag måste uppdatera vad som hänt med Blossom men eftersom det slutade så tråkigt så har jag inte orkat och det krävs ett eget inlägg för att få hedra henne. Och det känns fortfarande tungt så jag får helt enkelt låta tiden gå ett litet tag till. Men det kommer när jag känner mig redo för att ta ett sista farväl av vår finaste prinsessan på ärten. ♥ Vår älskade Blossom! ♥
Här hemma flyter allt på i sin lilla takt. Lilla bebisen har blivit ett litet barn. När hände detta liksom? Snart ett år gammal!?Herregud!!
Elvis är helt fantastisk mot henne. Han är väldigt nyfiken och vill vara med hela tiden men blir väldigt orolig för glädjetjut som kommer som svar och viftande små hände som ivrigt försöker få tag i den underbara svansen som kittlar så härligt. 🙂 De två kommer älska att leka med varandra.
Leo är oxå otroligt tålmodig. Han gillar inte barn men han låter Vanessa klappa honom och säger ifrån när det blir för mycket. Han har verkligen mognat med henne! De kanske inte kommer leka så mycket men han kommer definitivt uppskatta hennes kärlek.
Disney håller sig mest på avstånd och läser av vad som händer. Varken glad eller orolig. Bara lite ointresserad. Hon var dock otroligt omtänksam när Vanessa var bebis. Då ville hon mer än gärna trycka mot hennes rygg och sova länge, länge. Men vi vågade inte att ha katterna så nära när hon var så liten. Så Disney fick tyvärr nöja sig med att ligga bredvid. Nu är Disney mest upptagen med att tänka på mjukmat som hon är helt såld på. Hon har blivit en liten köttbulle och tar varje chans för att få sig en liten mumsbit. Goding!
Blossom var oxå helt fantastisk mot henne, så omtänksam. Ville mer än gärna vara med och när Vanessa var ledsen så till skillnad från Leo som gapade och skyndade sig ner i källaren så kom hon in i rummet där allt utspelade sig och tittade oroligt på oss. Vi sörjer verkligen att de fick så lite tid tillsammans! Det är tungt och tårarna rinner varje gång jag tänker på det. 🙁
Hoppas allt är väl med er? Vad gör ni nuförtiden? Kramar!
Ojojoj 28 år låter länge! Man hinner nog tröttna på allt några gånger under tiden. haha Då förstår jag att du vill göra ngt helt annat. 🙂
Ja det är faktiskt en positiv grej med vården. Att man rör på sig en hel del. På gott och ont så klart. Man kan få för mycket av det oxå. Men bättre än sittandes. Håller med!
Jag är fortfarande mammaledig. Så mysigt. Det kan man nog inte få för mycket av tycker jag. Haha här blir det rätt så fysiskt och roligt och frustrerande. Man får nog de flesta känslorna under en och samma dag ibland. haha Men roligt för det mesta.
Hon har så roligt skratt! Och hon älskar när katterna busar då skrattar hon gott. Jag måste spela in det så ni oxå får höra. Vår familj kallar hennes skratt för youtubeskratt. 🙂 Going!
Kram på dig och lycka till med studierna.. 🙂
Hej Agnes!
Tack för varningen 🙂 jag har förstått att det är ett krävande arbete men samtidigt så vill jag det verkligen + att det ”öppnar upp” för lite alternativ framöver – om vi bor kvar på Värmdö (Sthlms skärgård) så kommer jag att kunna söka jobb på tex vårdcentraler där dom söker receptionister/usk, man jobbar då som både ock 🙂 dessutom söker ofta KS och SöS administratörer som är usk-utbildade 🙂 och – om vi så småningom flyttar till Gotland som vi gärna vill så kommer det vara mycket lättare för mig att få jobb som usk än som ”kontorist” 🙂
Jag har ju jobbat drygt 28 år på kontor nu och då främst med fakturering men numera är det mer eller midre ett krav att man är utbildad ekonom för dom jobben och det är jag inte – dessutom är jag trött på att sitta på en stol vid en dator 8-10 timmar varenda dag 🙂 det är på sätt och vis också krävande men framförallt otroligt tråkigt tycker jag 🙂
Själv då? Har du börjat jobba igen eller är du mammaledig?
Kram på dig 🙂
Hej Lotta och Moses,
va roligt att du hittat ngt du kan tänka dig att bli. Jag kan bara varna dig lite angående undersköterskejobb. Det är ett krävande arbete både själsligt och fysiskt med tyvärr för dåligt betalt och ganska så ouppskattat. Man jobbar inte där för ekonomins skull om man säger så. Man måste vilja det från hjärtat, annars blir det tufft. :/
Vart jobbade du på kontoret då? Jag känner tvärtom nämligen. Bort från det krävande för att få göra ngt annat. 🙂
Kramar i massor
Åååå……….jag blir alldeles tårögd när jag läser om Blossom 🙁 samtidigt som jag blir glad över att lilla Vanessa och Leo, Disney och Elvis verkar trivas ihop – det är ju inte alltid det funkar med små barn och djur 🙂 ta du den tid du behöver innan du skriver om Blossom.
Här hos oss ”flyter allt på”, just nu ligger Moses på min högerhand och sover – det är knepigt att skriva med vänster men vad står man inte ut med för dom små livens skull 🙂 själv så började jag ”skolan” idag! Efter att ha varit arbetslös i drygt ett år bestämde jag mig för att lämna ”kontorsvärlden” och börja läsa till undersköterska istället 🙂 har fn sambon att träna på eftersom han sågade sig i ett finger för 10 dagar sedan 🙁 med en bordssåg för andra gången inom loppet av två år 🙁
Kram Lotta å nospuss från Moses