• Gustav

    Historien om katten ”Missan” #4

    Det är flera stycken som har ringt idag angående Missan. Några såg annonsen i tidningen och några lapparna ute. KUL!! Tyvärr så har det inte varit rätt matte & husse. Men vi ger inte upp hoppet. Det ska gå vägen!!
    Idag har han fått komma in i huset och värma sig. Jag satt med honom i hallen. Det tog en stund innan han kunde koppla av men när han väl gjorde det så lade han sig raklång på golvet och bara trampade massa och njöt i fulla drag. Det var så underbart att se. Efter ett litet tag reste han sig och ville ut. Det är skönt att han själv vill ut, att vi slipper knuffa ut han. Det skulle kännas hemskt att behöva göra det.
    Han är en sån underbar katt. En perfekt familjekatt helt enkelt.
    Det lilla katthuset han har är varmt och gott och vi vet att han använder det och det känns underbart. Även om det inte känns bra att han sover ute. Men han har varm vinterpäls och får komma in och värma sig med jämna mellanrum. Jag måste tro att han har det någorlunda bra annars blir jag knäpp. Han verkar vara en sån lycklig katt. Han trampar och spinner så fort man ger honom lite uppmärksamhet. Ger man honom mycket uppmärksamhet så blir han nästan exalterad. 🙂
    Han är en stor katt och äter mycket och gärna. 🙂

    Vi är glada för alla samtal vi får, men inser samtidigt hur många katter försvinner egentligen. Det är väldigt tråkigt att veta. Hur många katter går ut och aldrig kommer hem igen. Därför vill jag aldrig ha en utekatt. Därför har vi valt att skaffa raskatter av raser som trivs att vara inne. Blossom är den som gärna vill komma ut och se lite men hon skulle aldrig kunna leva som en utekatt. Hon skulle aldrig klara sig ute ens ett dygn. Våra katter är alldeles för naiva. 🙂
    Nä, det blir ingen utekatt för oss och jag hoppas att ”Missan” hittar hem snart och lär sig något av det äventyret.
    Fortsättning följer…

  • Gustav

    Historien om katten ”Missan” #3

    Idag har vi varit och hälsat på kissen. Myst med den en stund, sedan fick den komma in i huset och värma sig. Han fick lite mat inne oxå. En kvinna hade tydligen sett vår lapp och ringt till mina svärföräldrar idag. Hon säger att det verkar som att det kan vara hennes katt. Hennes katt har smitit efter att de skaffat en kattunge. Hon tyckte vi skulle sluta ge den mat så den kommer hem. Men det tänker vi så klart inte göra. Vi vet ju inte ens om det är hennes katt. Hon skulle komma och titta på den så snart hon kunde. Idag eller i morgon. Vi har inte hört något mer idag så det blir nog i morgon. Vi håller tummarna. Jag är lite tveksam men vi hoppas!
    Bättre ett samtal från fel matte än inget samtal alls.
    Fortsättning följer…

  • Gustav

    Historien om katten ”Missan” #2

    Ojojoj.. Jag vet inte vart jag ska börja!
    Det är ganska så tidskrävande det där med ”Missan”. Samtidigt så kan jag inte och vill inte heller ge upp det. Han ska få ett hem på ett eller annat sätt. En avlivning är inget alternativ för den underbara varelsen. Det blir isf det allra allra sista vi gör och med klumpen i halsen. Han är så gosig och orädd så det är helt otroligt. Han har fått komma in i huset och börjar tycka att det är lite självklart. 🙂
    Han sover i det lilla katthuset som vi ställt under verandan och verkar trivas där. Han kommer fram när man ropar på han, passar på och äter när man står med. Jag kallar honom för HAN men vi vet inte om det är en han. Det kanske är en liten lady!?
    Vi har iaf tryck upp 17 lappar om att han finns hittills. De vi har lagt i plastfickor och hängt ut lite överallt i närliggande områden. Vi skrev en annons och klistrade på en dörr i en djuraffär. Jag har skickat en annons till 2 olika lokaltidningar som trycker den förhoppningsvis i nästa nummer vilket ska bli på fredag och lördag. Sedan har vi annonserat han hittad på Göteborgs katthjälp sida och en annan katthem sida på nätet.
    I morgon ska vi trycka några fler lappar och hänga ut dem på fler ställen. Sedan är det bara att vänta och se om det ger något. Jag vill oxå ta han till en veterinär så snart som möjligt för en koll men vi vill se först om det vi gjort hittills ska ge något. HOPPAS!
    Idag har jag även hunnit julstäda så i morgon ska vi försöka klä granen. Vi ska även försöka duscha Leo. Nu är det dags igen. Han talar gärna om det oxå. Han hoppar in i badkaret, rullar sig runt och pratar. Det väljer vi att tolka som ”nu är jag sketen, dags att bada”.
    Så så får det bli! 🙂

  • Gustav

    Historien om katten ”Missan” #1

    Häromdagen berättade mina svärföräldrar att de har fått påhälsning av en katt. Jag ville såklart åka och kolla vad det handlade om. Jag och min sambo åkte så fort vi kunde. Vi möts av den här söta varelsen:

    cimg4469

    Efter att vi kollat så noga vi kunde konstaterade vi att det är en kastrerad hane. Han är så söt och så kärvänlig så man undrar vad han gör ute i kylan alldeles ensam. Han vill inte lämna mina svärföräldrars veranda. Vi uppskattar hans ålder till kanske 6 år!? Han känns inte som en ungkatt men inte heller som en gammal katt men det är samtidigt väldigt svårt att se. Det kan vara allt från 2-3 år till 10-12 år.
    Vi har kollat om han är öronmärkt och om han är chippad. Tyvärr saknar han både det ena och det andra.
    Vi har bestämt att ge det en vecka. Att göra det vi kan för att han ska få det bra men lyckas vi inte så kan vi inte låta han bo under verandan hur länge som helst. Det gör ont i mitt hjärta att veta att han är där. Samtidigt så vill han inte därifrån. Han kommer fram när ngn kommer, stryker sig mot benen och trampar och njuter av sällskapet, men går aldrig efter när vi ska åka utan stannar på verandan.
    Han har mat och vatten och ett litet hus som ni ser på en av bilderna. Vi ska lägga dit en sovsäck imorgon oxå. Det finns ett varmt ställe på andra sidan huset men dit går han inte. Det är verandan som gäller.
    Det jag helst hoppas på är ju framför allt att vi ska hitta ägaren till han men om vi inte lyckas med det så hoppas jag att han kan stanna hos mina svärföräldrar. Han verkar trivas där. Så klart så menar jag inte att han ska bo under verandan utan hemma hos dem. Anledning till varför de inte tagit in honom än är att de har en honkatt hemma som verkar vara lite rädd för han. De har tydligen väst åt varandra. Men de kanske kan vänja sig vid varandra!? HOPPAS!!!!
    Några fler kort:
    cimg4479cimg4482

     

     

     

     

     

    Det som jag tycker kännetecknar honom är fläcken på höger bakben och den lilla fläcken till höger om nosen.
    cimg4475cimg4483

     

     

     

     

     

    Det som oroar mig mest är att det är något fel med hans högra öga. Det verkar som att han är blind på det ögat.
    Vi tänkte ta med honom till en veterinär för en allmän koll och se vad de säger. Jag gissar på att de kommer vilja operera bort öga och det kan vi inte göra om vi inte kan hitta ett hem till han. Då blir det avlivning för den lila stackaren. Det skär i mitt hjärta och jag vill inte tänka i de banorna just nu. Just nu ska vi koncentrera oss på att rädda han och antingen hitta hans ägare eller ett hem till han.
    Det vi har gjort idag är: kollat större annonsställen och hoppats på att hans ägare har anmält han saknad, kollat närmaste djuraffärer om det fanns ngn annons eller om de hört ngt, vart hos polisen och hört om den är saknad (vi fick en träff, tyvärr så var det inte deras katt 🙁 ), vi anmälde den hittad hos polisen, vi ringde närmaste katthem (de har lagt ner verksamheten men vi var inne på deras hemsida och försökt matcha med deras annonser om bortsprungna katter), ringt till bekanta som bor i området och frågat om de visste ngt. Ja, det är väl vad vi hann med idag. Gosat med han en stund oxå. 🙂 Vi har inte kommit längre som ni kanske förstår. Vi fortsätter i morgon.
    I morgon ska vi åka ut med sovsäcken, jag ska skriva en annons med kort på honom och sätta upp den där vi tror att den kan göra nytta, ringa andra katthem och fråga om råd, kanske boka tid hos veterinären.
    Ush vad hemskt det känns att veta att han är där ensam. Hoppas verkligen att det löser sig till det bästa.
    Ni som läser detta hör med era grannar och bekanta i Göteborgstrakten och söder om Göteborg om de saknar en sådan katt. Jag hoppas verkligen inte att vi ska behöva avliva den underbara lilla glada varelsen. Han har sådan livsvilja och blir så glad för så lite. Det hade varit så synd för han VILL leva!

    Tacksam för all hjälp och alla råd ni kan ge oss!