Mjau – Nötfärs i gelé
För ca en vecka sedan tog all Sheba mjukmat slut och eftersom dygnet är för kort så har vi inte hunnit till någon affär för att fylla på igen.
Men då fick vi istället chansen att testa Mjau mjukmat.
Vad tyckte katterna?
Blossom är inte alls intresserad av mjukmat så hon gick fram och nosade sen vände hon på klacken och gick. Leo och Disney satte igång direkt. Nästan så jag blev förvånad men efter typ 30 sekunder så var de färdiga. De slickade inte i sig färdigt såsen ens. Maten lämnade de helt och hållet. Eftersom förpackningen är så stor så räckte det till några dagar. Men 3 portioner och 2,5 dag senare slängde jag resten. Katterna äter den inte helt enkelt. Den kommer vi aldrig att handla igen. Ingen idé! Men det är kul att testa nya saker.
Både jag och katterna har fastnat för den runda Sheba sorten men av olika anledningar så klart. 🙂 Jag gillar t.ex att förpackningen är så liten och söt. Jag brukar ge katterna mjukmat morgon och kväll ibland bara morgon. Den lilla förpackningen räcker alltså för 2 gånger för 2 katter. Stora förpackningar räcker ju så länge. Maten hinner ju att bli gammal och äcklig innan de äter upp den. I värsta fall vill de inte ens ha den efter några dagar så man får slänga resten. INTE ekonomiskt! Bättre att köpa små söta förpackningar av mat som katterna gillar och äter upp. Även om de är liiiite dyrare. Det blir nog billigare i längden. Tror ni inte det?
Från det ena till det andra. Är det bara jag som är så trött och sömnig nu för tiden? Är det något med luften eller är det jag? Jag märker att även andra bloggare är en aning frånvarande så jag hoppas att det inte bara är jag. Är det våren eller åldern? 😉 Något konstigt är det för jag får inget gjort. Jag sover 12 h och känner mig inte utvilad. Jag går upp för att jag får ångest av att ligga så länge annars hade jag nog somnat om igen. Vad händer? Jag är inte deppig, inte ledsen snarare tvärtom bara trött, sömnig och oföretagsam. Jag får inget gjort helt enkelt. Jag har fått någon segsjuka eller något.
Är det bara jag eller finns det fler därute som känner så?