Då var det dags för en raggis-promenad för första gången. Det här var Elvis allra första promenad i sele. Eller ja, överhuvudtaget. 🙂
När vi hade promenerat runt gården lite så bestämde vi oss att åka och hälsa på svärföräldrarna. De har en stor och härlig altan att busa på och ett hus med massa kuligt att undersöka.
Det var en väldigt lyckad promenad. Altanen och huset var riktigt skoj att undersöka. Men när husets katt kom hem från sin dagliga runda i skogen så bestämde vi oss för att åka hem.
Innan sommaren är slut måste vi komma ut igen. Det var så lyckat! Blossom trivs väldigt bra när Elvis är med och Elvis känner sig tryggare när han har Blossom att ta efter.
Åter igen en bekräftelse på att det var så behövligt för Elvis att flytta hem till oss.. och han är såååå välkommen. 🙂
Hmm.. Jag kan berätta att mina helhjärtade försök sket sig. Jag lyckades inte smita ut hur jag än gjorde, bordet var en dålig idé, de upptäckte mig på en gång och lyfte upp mig på det istället och de sket totalt i att jag var upptagen med annat. Ingen respekt alls!!
Den hemska doktorn klämde och kände över hela mig. Så behandlar man väl inte en dam?? Protest!
Men när hon var färdig så kunde jag åka hem med matte igen. OM jag var lättad? Finns ju inget bättre än att komma hem… 🙂
Nu är Blossom äntligen kastrerad. Det känns underbart. Jag hoppas att hon kommer känna att hon tillhör resten av gänget lite mer nu när hon slipper egna bekymmer. Hon håller sig lite på sin kant annars.
Själva kastreringen gick långt över förväntan. Jag lämnade in Blossom kl 8 och hämtade henne kl 14.30. Hon var piggare än vad jag förväntade mig. Hon var nästan helt vaken. Vi fick stanna kvar en stund för att veterinären var upptagen och jag ville ha kastreringen inskriven i stamtavlan. Men jag satt och pratade med en trevlig tjej under tiden så det gjorde inget. Jag handlade även ett par grejer i deras affär så klart. 🙂 Visar dem en annan dag..
Efter ca 20 minuter fick vi åka hem.
Det första Blossom gjorde när vi kom hem var att hoppa upp på strykbrädan? Innan jag hann fram till henne hann hon även hoppa ner. Knasfia! Äta och dricka ville hon göra nästan på en gång. Hon fick lite mat utspätt med vatten. Hon tog några klunkar och jag tror att hon bet sig i tungan eller något för hon sprang därifrån och tog sig för munnen med tassen. Men det gick över ganska fort som tur var. Stackare!
Jag la henne i soffan sedan och satte mig på golvet bredvid henne och började klappa henne. Hon spann högt och länge. Det kändes verkligen som att hon slappnade av och njöt. Hon somnade nästan. Men bara nästan. Hon vägrar sova idag nämligen. Hon bara ligger och tittar rakt framför sig. Lite mysko. Hon verkar i alla fall inte ha ont och det är det viktigaste.
Nu på kvällen är hon nästan sig själv igen förutom ögonen. De är inte helt med än. Kanske för att hon vägrar sova?
Bemötandet av kattkompisarna när vi kom hem var som väntat. Disney och Elvis tog emot Blossom med öppna tassar men Leo är lite rolig. Han gick fram till transportburen och nosade en stund. Sedan gick han till Feliway-hörnan och satt där i fönstret ett par timmar. Jag tror att den där Feliwayen hjälper honom att handskas med svåra saker. 🙂
Behandling: 3 st smärtstillande sprutor i 3 dagar.
Kostnad: 990 kr
UPDATE!
Dag 2: Blossom har varit lite låg idag. Det är ju inte så konstigt. Annars tycker jag att det går jättebra. Att ge henne medicin är som vanligt inga problem. Hon äter och dricker som vanligt. Vi har dock inte sett att hon har varit på toa. Men det är inte omöjligt att hon har varit. Vi går ju inte efter henne hela tiden. Såret ser jättefint ut oxå.
Dag 3: Blossom beter sig som om hon löpte idag. Pratar och går runt med svansen i vädret. Själva såret ser lite svullet ut men hon har inte ont där. Jag har försökt trycka lite för att se om hon hade ont men hon reagerar inte alls. Annars verkar hon ganska så ointresserad av sin mage vilket känns väldigt skönt. Vi behöver inte passa henne 24h om dygnet och oroa oss att hon har ont. Idag har hon även varit på lådan flera gånger. Allt verkar återgå till det normala. Nu hoppas vi bara på att den lilla svullnaden går ner till i morgon!
Dag 4 & 5: Blossom ”löper” fortfarande fast det låter mer som om hon ropar på Elvis. Det roliga är att han lyder henne för det mesta och följer henne dit hon går. Hon spinner väldigt mycket och känns allmänt glad. Den sura ”viktiga” Blossom är som bortblåst. Hon har blivit så go och glad. Sover med oss i sängen hela nätterna och så fort hon märker att vi vaknar till så trampar hon på oss och spinner glatt. Hon känns så bekymmerslös och hennes blick är så lugn. Det här känns så rätt!
Såret ser torrt och fint ut. Det buktar lite under huden men hon har inte ont när jag trycker lite så jag tror inte att det är någon fara. Jag tror att Disney oxå hade det så. Det är väl stygnen under som syns? Jag tror det..
Dag 6: Blossom är så mysig och go. Det känns som att de inte bara opererade bort hennes könsorgan utan även hennes stolthet. 🙂 Hon kommer självmant upp i soffan och vill mysa. Det är ovanligt för att vara Blossom.
Såret är läkt och allt ser bra ut tycker jag. I morgon ska jag ringa och boka ett återbesök för lilla hjärtat.
Återbesök hos veterinären: 26/7 var det dags för återbesök hos veterinären. Blossom mår bra och har blivit väldigt gosig efter kastreringen. Inte oss emot. Hon har på allvar adopterat Elvis och han får tutta henne när han vill. Vi är inte så förtjusta i det så när vi ser att han håller på så försöker vi att avbryta. Blossom ligger med oss i sängen heeeeeeeeeeela tiden nu för tiden och gör allt hon kan för att väcka oss minst 3-4 gånger varje natt. Hon börjar vid 5 tiden och slutar inte förrän vi är uppe. Liiiiiiiiite jobbigt. Hon kommer upp och lägger sig på bröstkorgen och spinner för kung & fosterland. 🙂 Jag är hennes första val, på gott och ont! Det är jag som får sova minst… Jag blir väldigt trött av att aldrig få sova ut så jag funderar på att kicka henne från sovrummet. Vi får se!? Jag hoppas ju att hon slutar. Men å andra sidan så är det väldigt mysigt. Hade hon bara väntat tills vi var vakna så.
Angående det fysiska, veterinären kände en liten bula under själva ärret. Hon trodde att det var reaktion på sytråden och att det skulle gå ner av sig själv inom några veckor. Vi håller ett öga på det.
Sedan har Blossom fått lite löpbeteende nu oxå. Veterinären trodde att det i så fall kunde bero på att en liten del av äggstocken va kvar och spökade. Men hon sa att hon var väldigt noga med att få bort allt. Så det var lite konstigt. Vi hoppas att det inte är det utan att det är Elvis och hans tuttande som framkallar något i henne. Och så hoppas vi så klart att han slutar snart!! 🙂
Jag undrar om Elvis förstår att Blossom har blivit opererad? Jag tro att han gör det.. Han vill vara nära henne hela tiden. Han brukar vilja ligga bredvid henne men nu är det mer än vanligt. Blossom tycker oxå att han är mysig och just nu behöver hon mycket kärlek så det passar helt perfekt att han vill mysa med henne.
Då var det dags att kastrera Blossom oxå. Sist ut… Sedan är alla kastrerade. OM jag är orolig? Men det kommer att gå bra, det kommer att gå bra, det kommer att gå såååå bra. Måste intala mig det!! Det är ju alltid en risk att operera och åter igen får jag skriva på den hemska lappen där jag godkänner att jag riskera kattens liv. Ush va det känns obehagligt att göra det. Men tyvärr inget man kan välja bort.
Det är förhoppningsvis den sista operation vi behöver göra på våra små. Jag vill inte mer!!
Efter detta är alla kastrerade och alla onda tänder dragna. Sedan får det vara nog!
I morgon kl 8 bär det av till veterinären… Tänk gärna på oss och håll tummarna för att det ska gå bra.