Skip to content
En härlig kattoas för alla kattälskare. Varmt välkommen!
Som ni kanske märker så håller vi på med lite ändringar på sidan. Allt kanske inte fungerar som det ska men vi hoppas att det gör det innan veckan är slut. Hoppas ni har överseende med detta! Tack!!
Varma Hälsningar
Agnes
För länge sedan skapade jag inlägg för katternas vikter. Det är ett bra sätt att hålla koll på dem. Men samtidigt lite tråkigt för våra tjejer är så smala. För smala! Jättetråkigt att se det varje gång..
Blossom är lite kinkig när det gäller mat. Hon försökte äta mjukmat när hon var mindre men hon blev dålig i magen av det. Hennes uppfödare sa att Blossoms mamma hade samma bekymmer och att det inte var något att oroa sig över. Det slutade med att Blossom inte ville ha mjukmat till slut. Bra på ett sätt men inte viktmässigt. Det hon går med på att äta idag (förutom torrfodret) är kalkonskinka. Så vi försöker att ge henne det så ofta vi kan. Men det räcker inte långt. Häromdagen upptäckte jag att hon var lite röd på tandköttet? Vad kan det vara tro? Det hänger kanske ihop med hennes låga vikt? Det ska vi kolla upp!!
Disney är en annan historia. Hon är så pytteliten i sig. Hon vägde bara 1,3 kg när vi köpte henne och då var hon 5 månader gammal. Hon älskar mat och i synnerhet mjukmat så det känns bra. Men hon går inte upp i vikt för det! Hon äter mycket och gärna men är så himla smal ändå. Jag tror att vi får ta tag i det där vikt bekymret på allvar. Verkligen satsa på att få upp våra små tjejer till i alla fall Disney 3 kg och Blossom 4 kg.
Leo däremot är våran stolthet. Han är väldigt stadig i sin viktkurva. Det känns underbart!! Inga problem alls. Inte med maten, inte med dåliga magar, inte något. Helt fantastiskt! Ett litet bekymmer är väl det att om vi ska ge tjejerna mera mat så vill ju Leo så klart oxå ha. Då kanske det slutar med att tjejerna väger 3 kg var och Leo 10 kg. 🙂 Nä skämt åsido! Så illa ska det väl inte bli. Det får vi inte hoppas!! Hehe
Vad väger era katter och hur gamla är de?
Hej mina vänner!
Som några av er kanske märkt har hemsidan inte fungerat som den skulle på några dagar.
Det har varit en pers!! Vi visste inte vad felet var och hur vi skulle reparera det. Vi kliade oss i pannan många gånger ska ni veta. Men till slut, till slut fick vi löst problemet. Eller vi & vi, jag satt väl mest hemma, höll alla tummar och tår, grät en skvätt och hoppades. Hoppades som aldrig förr!!!
Min käre bror är ett geni! Det ska Gudarna veta! Vad hade jag gjort utan dig, brorsan!? Då hade jag suttit här utan kattlivet med sorg i hjärtat. Tänk att en blogg kan betyda så mycket. Mest rädd var jag för att förlora all info om våra katter. Ett helt år av deras liv hade försvunnit. Bara sådär!
Hittills har jag varit helt säker på att om man lägger ut något på internet så kommer det alltid att finnas där. Men nu fick jag mig en läxa; allt kan försvinna på en sekund utan att man ens hinner blinka. Fyyyyy så hemskt!
Nu hoppas jag att allt ska fungera som det ska och att vi kan fortsätta att prata katt precis som vanligt. Det har jag saknat som bara den!!
Hoppas att ni saknat oss oxå lite grann!? 😉
Hej mina vänner!
Dags att sätta igång med kattlivet igen, eller vad säger ni?
Det har varit riktigt skönt att ta ett litet avbrott från vardagen men det är alltid skönt att komma hem.
Under tiden jag varit borta har katterna tovat ihop sig och Leo har fått problem med ett öga. Den som påstår att katter klarar sig själva kan tänka om. Jag var borta i en vecka! och min sambo tar bra hand om katterna.
Men det gäller att kolla igenom katterna varje dag för att kunna upptäcka problem i tid och åtgärda dem direkt.
Sä här såg det ut innan jag åkte:
Leo och Disney ville så klart åka med. Blossom höll sig nära hela tiden hon med.
Det var väldigt tråkigt att behöva lämna mina små ögonstenar i en hel vecka. Och nu var de ju ändå hemma men sin husse. Det bästa alternativet av alla. Jag vet inte om jag skulle klara av att lämna de till ett katthotell om det skulle behövas. Jag skulle nog ringa ner hotellet! Jag tror att jag skulle vara den jobbigaste gästen de haft. 🙂 Hoppas inte att det kommer behövas!!
Tack för era fina ord i förra inlägget. Det värmde ska ni veta! Tack, Tack!!! Ni är för goa.. 🙂
Idag bjuds det på 2 nyheter. 🙂
Kattlivet firar ett år idag!
Ett år har gått sedan jag skrev mitt första inlägg. Helt sanslöst va tiden går!!
Här bjuder jag på mitt allra, allra första inlägg som jag skrev 3 augusti 2008. Hihi
Semester!
Jag kommer att vara bortrest en vecka. Det är väldigt roligt men det som är mindre roligt är att jag inte kommer ha någon möjlighet att uppdatera bloggen under tiden. Trist men tyvärr nödvändigt. Det var det enda alternativet jag hade. Jag kanske skriver en liten hälsning om jag kommer åt någon dator. Jag hoppas på det iaf!
Jag kommer med all säkerhet att sakna mina kissar men även bloggen såklart. Detta har blivit min vardag hur tokigt det än låter. Driver man en blogg så måste man ägna den ett antal timmar per dag. Vad ska jag göra med alla dessa timmar? Har man gjort något i ett helt år i princip varje dag så känns det nog konstigt att helt plötsligt inte göra det i en hel vecka. Undrar hur detta ska gå!?
Jag ska iaf försöka att koppla av och ha tråkigt. Det har jag inte haft på evigheter..
Hoppas att ni får en underbar vecka och att vi ses när jag kommer tillbaka!!
Många kramar//
Agnes
PS: Har redan separationsångest. Hur ska detta gå!? 🙁
De senaste inläggen har minst sagt varit deprimerande. Jag har ett par till i skjortärmen men de får vänta. Jag blir så låg och ledsen av dem så jag vill inte ens se dem. De får ligga och vänta på bättre tiden. Jag orkar inte med mera tråkigheter just nu.
Det här inlägget kommer att handla om något riktigt, riktigt skoj… för mig.. inte för er. Hoho
Nämligen.. pressfrukost i Stockholm. Jag blev inbjuden till en pressfrukost till självaste Stockholm som anordnades av självaste Micael Bindefeld som handlade om Apotekets nya djurprodukter. Den handlade om katt, häst och hund.
Tyvärr så kunde jag inte närvara på pressfrukosten. Det gick inte att komma loss från jobbet så jag var tvungen att tacka nej till inbjudan. Det var väldigt svårt eftersom jag ville ju sååå gärna. Men har man ett jobb så måste man sköta det först och främst. Så är det när man är vuxen. Inget att diskutera här inte!!
Men jag blev inte helt bortglömd, nej. Jag fick mig en liten present jag med. Inte så liten heller. Det här kom hem till lilla mig igår.
Är jag stolt? Ja, det är klaaaaaaart jag är. Är jag glad? Jaaaaaaa, så hääär glad:
Jag är så otroligt tacksam för att jag får vara med om det. Tusen, tusen tack Helena, tack Micael Bindefeld AB, tack Apoteket. Hoppas inte detta är sista gången vi ”samarbetar”. 🙂
Kram till ALLA från glada lilla mig!
Hoppas ni tar vara på den underbara kvällen/natten. Själv ska jag jobba. Trist men tyvärr nödvändigt.
Ha det nu riktigt roligt!!
Hälsningar från Kattmamma och hennes små kärlekar: Leo, Blossom & Disney.